lite uppdate om operationen.

Hejsan!

tre dagar har gått sedan min operation och jag är redan hemma, jag kom hem igår fakiskt. Och ja hur går de? De går frammåt, magen börjar må lite bättre. De är bara illamåendet och yrseln jag får fajtas med hela tiden, inte kul alls men det finns inte så mycket jag kan göra åt det heller. 
 
Operationen gick bra, dock hade dom kommit åt och rispat min mjälte men enligt läkaren så skulle jag inte bli lidande av de utan de va bara en liten rispa.  Minns hur de va när dom sövde mig, fick lägga mig på den otroligt obekväma britsen då man känner sig som jesus på korset ungefär. Dom sa att jag nu skulle få sova, men jag somnade inte. Sköterskan som satt nålen hade suttit den en bit bort från närven så dom fick lite panik där, jag också.. men somnade somsagt till slut.. vaknade upp på uppvaket, hade sjukt ont men de får man nog räkna med. Fick en del morfin och jag såg hur min andnigsfrekvens åkte upp och ner, blev lite orolig där - men enligt dom var det fullt normalt. Jag måste säga att jag inte direkt gillade att jag själv är inom vården i sånahär situationer, kunde ju en hel del och vissa saker skrämde ju upp mig, haha. 
 
Tillslut fick jag allafall komma upp på avdelningen och gud vad glad jag var för att få träffa mamma och Robin. Dom hade fått väntat i 8 timmar stackarna, så jag bad dom åka hem till Västerås. Dom hade ju en bit att åka. Dom kom upp dagen efter igen, vilket hjälpte mig väldigt mycket genom detta. Hade en otroligt rolig rumskompis som babbla och babbla, de blev man piggare av. Pratade även en del med en kille som gjort samma operation som jag som var väldigt trevlig, vi kom bra överens. Hälsade även på hans familj, sambo och två barn. Barnen var ursöta! 

ja vad ska jag mer säga? är hos mamma nu och har varit de sen jag kom hem från sjukhuset. Är ju verkligen inte bra än så vill vänta med att åka hem tills jag känner att jag klarar av de vardagliga. 
 
 
Sen vill jag tacka familj, vänner, jobbarkompisar för all stöttning och hjälp genom detta. Jag vill också tacka för alla fina och omtänksamma samtal och sms.  Ni är så jäkla bra allesammans. <3 
 
nu kan de bara bli bättre, jag får ta en dag i taget.   
 
 Min livsglädje, utan dig är jag ingenting. 
 
 


Vad har du opererat? :)

2013-02-04 // 17:28:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback